Politik och Marknad

Det finns en tendens hos vissa radikaler att uppställa en dikotomi mellan politik och marknad, och sträva mot ett ideal av enbart politik eller enbart marknad. Vi kan kan kalla dessa ideal, som sällan uppnås, men som inte desto mindre kräver offer på vägen, för kommunism respektive libertarianism. Att libertarianismen faktiskt kräver offer har jag förstått av att lyssna på den nutida amerikanska politiska debatten, där radikalerna är libertarianer som vill ha mindre och mindre "government" på ett spegelvänt sätt till kommunistiska radikaler i Sverige på 1970-talet som ville ha mer och mer "government". I bägge fallen avskyr man den social-liberala idén om ett samhällskontrakt där "staten och kapitalet sitter i samma båt". Man vill att "allt ska vara marknad" eller att "allt ska vara politik". Kort sagt, idiotiskt. Vad som händer nu i USA är att trygghetssystemen slaktas samtidigt som lönerna sjunker och arbetslösheten fortsätter att vara hög, och i detta läge ska man "spara till sin ålderdom". Vänstern skyller gärna allt detta på Milton Friedman, men någon medborgarlön a la Milton Friedman är uteslutet att ens nämna. Det tar emot att rösta på dem, men eftersom högern kapades av radikala idioter måste man helt enkelt gå tillbaka till sossemodellen, för att inte hamna i det amerikanska träsket.   

Nykterhetspolitikens kostnader i mänskligt lidande

Nykterhetspolitiken i Sverige bygger på idén om totalkonsumtionen. I praktiken innebär detta att det är och ska vara svårt att legalt komma åt alkohol för en stor andel myndiga vuxna skattebetalare, nämligen de som är gamla, rörelsehindrande och/eller bor i glesbygd  långt ifrån närmaste systembolag och utan bil. Den som inte ofrivilligt vill bli en del av den politiskt nedpressade låga totalkonsumtionen måste således förbereda sin ålderdom eller eventuella rörelsehinder/fattigdom genom att införskaffa medel för egentillverkning, annars tvingas man, som så många, tillbringa sina sista år i nyktert lidande för att tillfredsställa Maria Larsson m.fl. Någon liberal förskrivning av smärtstillande medel ("knark") lär man nämligen inte få från det hållet heller.

USA 1 - Evil Forces 0

Så hände det då, det som borde ha hänt för tio år sedan, en fokusering på det viktigaste målet i kriget mot terrorn efter 9-11, och sedan utdelning. Mörkerkrafterna kommer säkert att försöka hävda att detta bara var ett turskott från Obama, eller det gamla vanliga, en konspiration av något slag. Men jag skulle förstås hävda att det snarare visar på att det faktiskt gör en skillnad om man baserar sin politik på sunt förnuft och goda råd, eller om man baserar den på gutfeeling och nuttiness, som alltmer verkar vara det konservativa alternativet.