Däremot skulle jag säga att rättigheter ofta har både positiva och negativa aspekter. Rösträtt t.ex. har den positiva aspekten att man har laglig rätt till något, nämligen att rösta, och förhoppningsvis då även att därmed kunna påverka den förda politiken, men samma rösträtt har också den negativa aspekten att man har en laglig rätt att slippa rösta, om man inte har lust, eller inte tror på processen (utom i några länder där rösträtt också är röstplikt). Även yttrandefriheten har sina positiva och negativa aspekter. Man har rätt att yttra sig och ta del av andras yttranden, men man har också rätt att låta bli, att hålla käften och att säga nej tack till reklam i brevlådan. Därför kan inte yttrandefriheten vara absolut i vare sig positiv eller negativ mening. Den måste alltid vara en balans. Den som vill ha porr kan få det, men den som vill slippa det måste kunna få slippa det också, annars är det lätt hänt att den enes yttrandefrihet blir den andres påprackning.
Libertarianer definierar ofta sig själva i termer av att vara för negativa rättigheter och mot positiva. De anser att den moderna välfärsstaten står för positiva rättigheter, medan den klassiskt liberala nattväktarstaten står för negativa. Problemet är bara att den klassiskt liberala nattväktarstaten aldrig har funnits, och att den filosofiska distinktionen mellan positiva och negativa rättigheter är så sen som från 1958 (Isaiah Berlin), och alltså inte fanns hos några upplysningsliberala filosofer öht. Det är således en helt och hållet modern distinktion, huvudsakligen anammad av libertarianer - och socialister, som köper samma typ av resonemang, men tvärtom (de är för positiva rättigheter, och mot negativa).
I bägge fallen tycks man alltså till varje pris vilja undvika den nödvändiga balanseringen, som verkligheten kräver, och det är detta ständiga krig mot verkligheten som gör libertarianismen mer lik socialismen än liberalismen. Det är radikalism, utopism och absolutism, där kartan alltid trumfar terrängen, och galenskapen trumfar det sunda förnuftet.
Rättigheterna till liv och frihet, som nämns av både John Locke och Declaration of Independence, och som därför med säkerhet kan sägas vara genuint klassiskt liberala rättigheter, har givetvis också både positiva och negativa aspekter. Om en nyfödd bäbis har rätt till liv, så måste det nämligen innebära något mer än enbart en negativ rätt att slippa bli dödad av någon annan, det måste också innebära en positiv rätt till livsuppehållande saker från andra, såsom mat. I hur stor utsträckning vuxna har rätt att kräva livsuppehållande saker från andra kan givetvis diskuteras, men att helt stänga ner alla positiva aspekter av rättigheter får orimliga konsekvenser i en värld där bara alltför många saknar gratis tillgång till naturresurser att försörja sig själva från.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar