Politik och Marknad

Det finns en tendens hos vissa radikaler att uppställa en dikotomi mellan politik och marknad, och sträva mot ett ideal av enbart politik eller enbart marknad. Vi kan kan kalla dessa ideal, som sällan uppnås, men som inte desto mindre kräver offer på vägen, för kommunism respektive libertarianism. Att libertarianismen faktiskt kräver offer har jag förstått av att lyssna på den nutida amerikanska politiska debatten, där radikalerna är libertarianer som vill ha mindre och mindre "government" på ett spegelvänt sätt till kommunistiska radikaler i Sverige på 1970-talet som ville ha mer och mer "government". I bägge fallen avskyr man den social-liberala idén om ett samhällskontrakt där "staten och kapitalet sitter i samma båt". Man vill att "allt ska vara marknad" eller att "allt ska vara politik". Kort sagt, idiotiskt. Vad som händer nu i USA är att trygghetssystemen slaktas samtidigt som lönerna sjunker och arbetslösheten fortsätter att vara hög, och i detta läge ska man "spara till sin ålderdom". Vänstern skyller gärna allt detta på Milton Friedman, men någon medborgarlön a la Milton Friedman är uteslutet att ens nämna. Det tar emot att rösta på dem, men eftersom högern kapades av radikala idioter måste man helt enkelt gå tillbaka till sossemodellen, för att inte hamna i det amerikanska träsket.